​Löfbergs satsar på cirkulära förpackningar

Med sin nya förpackningsstrategi vill Löfbergs bidra till en mer cirkulär ekonomi. Det familjeägda kafferosteriet genomförde nyligen ett framgångsrikt pilottest för att producera helt återvinningsbara paket gjorda av 50 procent biobaserade polymerer. Den nya förpackningen kommer att användas av det danska varumärket Peter Larsen Kaffe och är godkänt för återvinning i Danmark. Madelene Breiling, Supply Chain Development Manager på Löfbergs vet mer.

Löfbergs har reviderat sin förpackningsstrategi, berätta mer!

Ja, nu lägger vi ännu större fokus på det cirkulära för att fullt ut stödja den europeiska strategin för plast i en cirkulär ekonomi. Det är nödvändigt för att bli ännu mer relevanta och kunna erbjuda det som dagens kunder och konsumenter efterfrågar.

Vad har Löfbergs gjort tidigare på området?

Vi har gjort betydande framsteg när det gäller hållbara förpackningar genom åren, och har alltid legat i framkant. Det finns mycket kunskap inom företaget och tillsammans med våra leverantörer driver vi på området. Vi följer utvecklingen noga och är väl insatta beträffande nya förhållanden, lagar, förpackningstrender och innovationer.

Redan i början av 1990-talet började vi fasa ut våra aluminium- och metalliserade barriärer. Vi gick ner i materialtjocklek vilket resulterade i minskad vikt. Samtidigt implementerade vi innovationer som till exempel tunna multilaminat med hög barriär.

Vi har utvecklat en process och metodik för att jobba med förpackningsutveckling. För oss är det viktigt för att utveckla och utvärdera förpackningen ur alla aspekter när det gäller hållbarhet, kostnad, användarvänlighet och säkerställa produktionskapacitet och kvalitet.

Vi har lärt oss att det inte finns några genvägar när det gäller att välja rätt förpackning. Det måste vara genomtänkt och väl planerat, utvärderat och säkerställt, så att vi tar rätt steg vid exakt rätt tidpunkt. Vi har inte råd att hoppa på snabba lösningar som inte har undersökts ordentligt och säkerställts. Det skulle kunna innebära att vi riskerar produktkvaliteten, förlorar produktionskapacitet eller fattar miljömässigt dåliga beslut.

Pågår ert projekt att ersätta all fossil fortfarande?

– Ja, verkligen. När vi startade projektet för fem år sedan satte vi upp ett djärvt mål att fasa ut all fossilbaserad plast och ersätta den med ett grönare alternativ tillverkat från förnybara råvaror. Det var en tuff utmaning, som vi genomförde på nästan alla våra materialstrukturer samtidigt som vi jobbade med insatser för att minska materialvikten.

Valet att använda biobaserad plast av förnybart råmaterial har varit väldigt lyckat. Plasten har samma kemiska och mekaniska egenskaper som fossil plast, och lämpar sig därför väl för återvinning samtidigt som den faller väl in i den cirkulära plastcykeln.

Hur långt har ni kommit idag?

– Idag kommer 67 procent av vårt förpackningsmaterial från förnybara källor. Vi har säkrat nästan 80 procent av vår produktionskapacitet, vilket innebär att huvuddelen av vår produktion kan använda dessa nya grönare material. På produkt- och artikelnivå lanserar vi nu förpackningar med minst 50 procent biobaserat innehåll, utan att öka materialtjockleken

Varför inte 100 procent biobaserat?

Därför att kaffeförpackningar kräver många tekniska och kvalitetsmässiga egenskaper som idag inte tidigare endast har gått att uppnå genom att blanda olika polymerer, för att få till rätt struktur och egenskaper i materialet. Dessa materialsammansättningar med konventionell plast har tidigare endast varit möjligt att få från fossila råvaror. Men här sker nu ett skifte och det går nu att åtminstone få en andel av materialstrukturen från förnybara material, eftersom polyeten kan tillverkas från bioetanol.

Kaffe är en mycket känslig produkt att förpacka. För att behålla kvaliteten behövs en effektiv ljus- och syrebarriär som skyddar produkten. Annars finns det en risk att kaffet förlorar sin arom och smak. Till skillnad från livsmedel som inte kräver material som har någon barriär, till exempel frysvaror eller produkter som faktiskt mår bra av att materialet släpper igenom syre, eller produkter med kortare hållbarhet.

Vi kombinerar polymerer för att uppnå olika egenskaper. I våra hårdvakspaket använder vi idag ett plastlaminat som består av två polymerer, en polypropen och en polyeten och en tunn EVOH barriär. Där vår polyeten tillverkas av etanol från sockerrör. Anledningen är vi med dessa multilaminat, med olika polymerer, får en kombination av olika egenskaper och en bra barriär till förpackningslösningen. Egenskaperna är utprövade för att fungera för en specifik produktionsprocess, i detta fall en vacuumprocess. Dessutom är dessa material försedda med en öppningsbarhet sk. Easy-peel så att våra konsumenter enkelt kan bryta svetsförseglingen och komma åt produkten utan sax.

Vad händer nu?

Cirkularitet och återvinning är heta frågor just nu, och vi har valt att lägga med detta som en målsättning i de utvecklingsprojekt vi driver. Vår övergripande materialstrategi mot plast från förnybara källor kommer nu också att inbegripa design för återvinningsbarhet – på alla våra marknader. Tidsmässigt är målet att det ska vara fullt genomfört senast 2030, men vi tror att vi kan nå målet tidigare på några förpackningslösningar.

Varför var det här inte en del av den ursprungliga strategin?

För två år sedan satte vi som mål att använda förnybar eller återvinningsbar plast senast år 2030. Målet var i linje med flera handlingsplaner för ett fossilfritt samhälle. Likväl fanns det inget harmoniserat synsätt vad som gäller på EU-nivå, det saknades helt enkelt en detaljerad förklaring av riktlinjer, vilken typ av polymer och kombinationer som accepterades för återvinning i respektive land. En utmaning för oss som är verksamma på ett tiotal marknader i Europa.

Idag har lokala och nationella myndigheter presenterat designguider på varje marknad för att förklara vilka polymerer återvinningsanläggningar kan eller kommer att kunna hantera. Men det finns ingen fungerande lösning som passar alla och som vi kan använda över hela Europa.

Plastmaterialen klassificeras och kategoriseras i grönt, rött och gult beroende på om de kan återvinnas genom sortering, tvättning och granulering, och om de teoretiskt sett har en eftermarknad, det vill säga någon som är intresserad av att betala pengar för den återvunna plasten. Teknisk och ekonomisk möjlighet att återvinna plastförpackningar varierar beroende på applikation och geografisk region inom EU.

Den politiska lagstiftning och de nya förpackningsavgifterna sätter press på förpackningsindustrin, och en effekt är att det pågår mycket materialutveckling och innovation på området nu. Det gör att vi får mer support och fler alternativ att välja på än tidigare. Idag arbetar vi i utvecklingsprojekt med flera olika materialleverantörer som presenterar olika materialsammansättningar, med olika polymerer, lämpade för olika maskiner, format och processer.

Cirkulärt – varför är detta viktigt?

Den cirkulära strategin hjälper oss att nå full potential i alla tidigare utvecklingsprojekt – och gör att vi kan sluta cirkeln. Att kunna packa kaffe och annat på ett sätt som gör att vi bidrar till en cirkulär ekonomi.

För att vi ska lyckas krävas det mycket samarbete internt och att vi tar del av andra aktörers insikter i ämnet. Men det viktigaste för att verkligen uppnå hållbara förpackningar är att det krävs förändringar på systemnivå. Hela värdekedjan måste arbeta tillsammans för att förbättra infrastruktur och teknik för återvinning för att skapa cirkulära värdekedjor. Dessutom krävs tydlig kommunikation och initiativ som uppmuntrar konsumenterna att fortsätta återvinna sina flexibla/mjuka plastförpackningar.

Hur långt har projektet för cirkulära förpackningar kommit?

Vi rör oss med ljusets hastighet. För några månader sedan presenterade vi de nya målen för våra leverantörer. Nu skriver vi om våra projektmål och förpackningsstrategin.

Nyligen gjorde vi en pilotkörning med 100 procent återvinningsbara förpackningar för den danska marknaden, tillverkade av 50 procent biobaserade polymerer. Påsarna är tillverkade av en flerskiktsfilm av polyolefinplaster, OPP/PE. Dessa polymerer ingår i samma kemiska familj och är i kombination med varandra godkända för återvinning i vissa delar av Danmark. Vi använder redan samma kombination på vår plastfilm för vakuumförpackningar för malet kaffe i Sverige, men den är alltså inte godkänd för återvinning här ännu.

Vad händer nu?

Vi fortsätter att utmana och packa kaffe i material anpassade för materialåtervinning, både för nationell och internationell marknad.

Vi kommer sprida nyheter om varje steg vi tar, oavsett om det är stort eller litet, i ett tidigt skede. Ett mer öppet och transparent sätt att arbeta. Vi tror att samarbeten är vägen framåt, och vi öppnar gärna upp för att prata med branschkollegor, bygga fler relationer och dela erfarenheter inom det här området. Det tror vi skapar en snabbare och bredare utveckling.